Djur

Om du bor i ett detaljplanerat område måste du ha tillstånd för att ha höns eller andra fjäderfän. Exempel på fåglar som kräver tillstånd är höns, kalkoner, pärlhöns, ankor, gäss, vaktlar, duvor, fasaner, rapphöns, gräsänder och strutsfåglar. Exempel på fåglar som räknas som sällskapsdjur och inte kräver tillstånd är undulater, papegojor, parakiter, kanariefåglar och sebrafinkar. Det är risken för att hönsen ska störa grannar på ett sätt som man inte förväntar sig inom ett tätbebyggt område som är avgörande för om du får ett tillstånd eller inte.  

Du söker tillstånd hos tillväxt- och tillsynsnämnden. Gör din ansökan i god tid. Det kan ta upp till tre veckor att få tillstånd, eftersom grannarna måste få tid på sig att hinna yttra sig över förslaget.

I undantagsfall kan tupp godkännas, men då krävs det att alla grannar tycker att det är okej. Om du skulle få tillstånd för tupp får du också restriktioner för när tuppen får vara utomhus för att inte störa grannar på exempelvis tidiga morgnar. Tycker grannarna att det är olämpligt kan du ändå få tillstånd för hönor.

Vi ansökan bedömer vi framförallt:

• Antalet höns
• Om det ska finnas någon tupp (eftersom tupp kan störa grannar ger vi vanligtvis inte tillstånd för tupp i tätbebyggt område).
• Närhet till grannar
• Utrymmet för hönsen i till exempel ett hönshus
• Foderförvaring (förvaringen ska vara skadedjurssäker)
• Gödselhantering (för att förebygga luktproblem)

Avgift

För handläggningen av ansökan om tillstånd för djurhållning inom detaljplanelagt område tar förvaltningen ut en avgift enligt fastställd taxa.

Katter är inte klassade som skadedjur, då det har konstaterats att de inte innebär olägenhet för människors hälsa. Fastighetsägaren får själv ta ansvar för att åtgärder mot katter vidtas. På Länsstyrelsens hemsida finns mer information.

Till Länsstyrelsen hemsida Länk till annan webbplats.

För djurhållning och lantbruk kan du behöva tillstånd från Länsstyrelsen eller göra en anmälan till Tillväxt- och tillsynsförvaltningen.

Läs mer om vad som gäller för lantbruk och hästhållning i Karlskoga kommun.

Om du hittar ett skadat djur, kontakta polisen på telefonnummer 114 14.  

Du som är fastighetsägare, förvaltare eller representerar en bostadsrättsförening har det huvudsakliga ansvaret för att bekämpa och motverka alla typer av skadedjur i och i nära anslutning till bostaden.

Till ohyra räknas mjölbaggar, ängrar, myror, silverfiskar, getingar, flugor och kackerlackor med mera. Exempel på skadedjur är möss, råttor, sorkar, lämlar, kråk- och måsfåglar och vissa duvarter. Om insekter räknas som ohyra avgörs inte av arten utan av mängden och platsen. Detsamma gäller för skadedjur.

Om du bor i hyreshus och upptäcker skadedjur eller ohyra så ska du kontakta din fastighetsägare. Fastighetsägaren har ansvar för att sanering blir gjord.

Rätten att jaga tillhör enligt lag den som äger marken. Detta innebär att på kommunal mark har kommunen jakträtt och kan även där bedriva skyddsjakt.

Har du frågor om jakt, vänd dig till markägaren i det aktuella området. För att bedriva skyddsjakt i tätbebyggt område krävs tillstånd från Polisen. Utanför tätbebyggt område kan jakträttsinnehavaren med stöd av 26 § Jaktförordning få bedriva "skyddsjakt på enskildes initiativ". På Jägareförbundets webbplats kan du läsa mer om jakt och vilt.

Kommunens skyddsjakt

I Karlskoga kommun är det viltvårdaren som bedriver skyddsjakten av vilt utifrån jaktlagen. Skyddsjakt av störande fåglar sker endast i undantagsfall. Det har visat sig att skjuta störande fåglar sällan ger någon effekt, det finns ständigt nya fåglar som flyttar in om platsen är attraktiv för fåglar. Istället bör man se över andra skrämselåtgärder och sätt för att göra platsen mindre attraktiv som boplats, för häckning eller födosök.

Kommunens viltvårdare

Har du problem med vilt eller frågor om skyddsjakten, kontakta kommunens viltvårdare så hjälper han dig.

Ibland kan fåglar på olika sätt ställa till problem med oljud eller avföring. Det är i första hand fastighetsägaren som är ansvarig för att lösa problemen med störande fåglar.

Fastighetsägaren ska också verka förebyggande enligt Miljöbalken för att motverka och förebygga eventuell olägenhet. Fastighetsägaren ansvarar också för att skapa en omgivning som inte i onödan lockar till sig fåglar som kan upplevas som störande.

På allmänna platser ansvarar den förvaltning på kommunen som utför regelbunden skötsel.

Om du bor i hyres- eller bostadsrätt är det hyresvärden eller bostadsrättsföreningen som är ansvariga. Om du själv planerar att vidta åtgärder på balkongen eller fasaden utanför din lägenhet ska du därför alltid fråga din hyresvärd eller bostadsrättsförening innan.

Förebyggande åtgärder

Om du äger din fastighet, är det du som fastighetsägare som är ansvarig för att utföra förebyggande åtgärder för att minska problem med störande fåglar på din fastighet.

Det finns några saker som du eller dina hyresgäster kan göra för att inte gynna förekomsten av störande fåglar intill bostäder:

• Ta bort tillgången på mat för fåglarna.
• Rensa tak och hängrännor från gamla bon och gör dem otillgängliga genom att till exempel spänna upp trådar.
• Rensa främst tak från bobyggnadsmaterial som fåglarna tagit dit. Observera att detta ofta behöver göras flera gånger innan fåglarna ger upp försöken att bygga bo. Reningen måste göras innan fåglarna byggt sina bon färdigt.
• Sköt komposter och soptunnor så det är rent och snyggt så att de inte drar till sig fåglar eller andra skadedjur.
• Lägg inte ut mat till småfåglar på sådant sätt att andra fåglar lockas dit.

Om du som fastighetsägare är osäker på vilka förebyggande åtgärder som är lämpliga kan du anlita ett företag som jobbar med skadedjursbekämpning. Vissa byggfirmor kan också hjälpa till med förebyggande åtgärder på tak och fasader.

Vad kan tillväxt- och tillsynsförvaltningen hjälpa till med

Om du upplever problem med fåglar uppmanar vi dig att i första hand kontakta fastighetsägaren/markägaren för att denna ska ges en möjlighet att åtgärda störningen. Blir situationen inte bättre efter kontakt med fastighetsägaren kan du lämna in ett klagomål till tillväxt- och tillsynsförvaltningen. Vi kommer då kontakta fastighetsägaren och informera om klagomålet.

Tillväxt- och tillsynsförvaltningens uppdrag är bland annat att utreda om olägenhet för människors hälsa föreligger enligt miljöbalken. Det finns flera rättsfall som visar att fåglars skrän eller spillning i viss omfattning inte utgör olägenhet för människors hälsa eftersom spillning eller skrän är naturligt förekommande inslag i stadsmiljön.

Störningar från vilda fåglar i bostadsområden och på allmän mark, till exempel parker och torg, bedöms normalt inte som olägenhet, enligt miljöbalken.

Som enskild person kan man uppleva fåglar som störande även om problemet inte bedöms vara en olägenhet. För att vi ska kunna ställa krav utifrån miljöbalken krävs det att störningen klassas som en olägenhet som kan vara skadlig för hälsan och som inte är tillfällig eller ringa.

Biodling på kommunens mark

För att få ställa upp privata bikupor på kommunens mark behöver du tillstånd från kommunen. Kommunen bestämmer om det är lämpligt att placera bikupor enligt ditt förslag och hjälper till med alternativ om vi inte anser det vara lämpligt.

Söka tillstånd

Kommunen ger oftast tillstånd för att ställa upp bikupor, men kan ha synpunkter på hur många kupor som är lämpligt för en viss plats, eller placeringen i sig. Normalt är det inte lämpligt att ha bikuporna i direkt anslutning till exempelvis bostadsområden, gång- och cykelvägar, förskolor och lekplatser. Den som har bikuporna ansvarar även för skötseln av det närmaste markområdet som kuporna står vid så att det inte växer igen eller skräpas ner.

Den som äger bikuporna är ansvarig för sina kupor och bin inklusive andra krav och tillstånd som andra myndigheter har. Kommunen ger endast tillstånd i egenskap av markägare. På kuporna ska det finnas namn och telefonnummer till ägaren.

Kommunen ger inga tillstånd för bikupor i befintliga naturreservat eller i närheten av kända populationer av hotade vildbin, eftersom det finns risk för konkurrens om födan som kan hota de vilda bina.

Kommunen tar inte ut någon särskild avgift. Tillståndet gäller tillsvidare och kan sägas upp av båda parter med 3 månaders uppsägningstid.

Andra myndigheter har huvudansvaret

Det är till största del Länsstyrelsen och Jordbruksverket som ansvarar för regelverken kring biodling. Kommunen ger endast tillstånd i egenskap av markägare. Läs mer om biodling på Länstyrelsens hemsida och Jordbuksverkets hemsida.

Läs mer om biodling på Länsstyrelsens hemsida Länk till annan webbplats.

Läs mer om biodling på Jordbruksverkets hemsida Länk till annan webbplats.

Söka kommunens tillstånd

Du söker tillståndet genom att kontakta Karlskoga kommuns servicecenter. I ansökan behöver du bifoga kartor på var du önskar ställa upp bikuporna, antal kupor, och kontaktuppgifter.

Har du upptäckt en bisvärm?

Sveriges Biodlares Riksförbund har en telefontjänst som ska hjälpa allmänheten om man har upptäckt en bisvärm. Det surrar för fullt i bikuporna på våren, men en kall vår kan öka risken för att bina svärmar. Slår det om och blir varmt och sommar snabbt så ökar också svärmlusten hos bina.

Att hämta bisvärmar är viktigt då risken annars finns att bisjukdomar sprids. Bisvärmar kan även vara skrämmande för allmänheten och är man allergisk kan det var mycket obehagligt att upptäcka en svärm i närheten där man bor. Eftersom svärmande bin gärna sätter sig i skorstenar eller håligheter i väggar kan de även söka sig dit om man inte ser till att fånga in dem. Det kan bli besvärligt för husägarna att bli av med bina och därför värnar biodlarna om att få information om upptäckta bisvärmar så de kan fångas in.

Svärmtelefonen

Svärmtelefonen är en kostnadsfri telefontjänst från Sveriges Biodlares Riskförbund som hjälper dig att hitta en biodlare i ditt område som anmält sig som svärmfångare. Har du upptäckt en svärm så ringer du telefonnumret. Du uppmanas då att knappa in postnumret där svärmen befinner sig. Tjänsten kopplar dig vidare till en ansvarig i ditt område. Får du ingen träff så kan du istället besöka hemsida för att själv ta reda på vart närmaste förening finns med dess kontaktuppgifter.

Läs mer om svärmtelefonen på Sveriges biodlares riksförbunds hemsida. Länk till annan webbplats.

Skillnad mellan getingar och bin

En svärmfångare kan enbart hjälpa till med bisvärmar. Är du osäker på om det är getingar eller bin som du har upptäckt?

• Getingen har ofta en gulare färg med svarta inslag, har knappt någon behåring och ser blank ut på håll.
• Biet har en mjukare gul till orange färg med brunaktiga inslag. Biet är oftast lite hårigare, även om ett äldre bi kan ha nött bort mycket av sitt hår efter hårt slitande i bikupan och flygande ute när den pollinerar.