Parker och grönområden

Björkborns herrgård var Alfred Nobels sista hem i Sverige och är anledningen till att hans testamente vann laga kraft just i Karlskoga, vilket formellt möjliggjorde Nobelprisen. Den ursprungliga herrgården uppfördes på 1600-talet, men den byggnad som vi ser idag har sin arkitektoniska stil från tidigt 1800-talet. Det äldsta spår av herrgårdsparken återfinns på en lantmäterikarta från 1770-tal och visar en för tiden typisk rätlinjig park med kvarter. Vad som växte där är dock inte känt, men kanske var det som i andra svenska ”barockträdgårdar” nyttoväxter som odlades i kvarteren. På sent 1800-tal vet vi att parkens kvarter hade ersatts av de gångar och rundlar som fortfarande till stor del finns kvar. Vykort från tiden då Alfred Nobel ägde herrgården visar en tämligen vildvuxen park med en stor alm och höga, symmetriskt placerade granar.

Parken har många stora gamla träd inklusive en nyplanterad fruktträdgård med nära 50 st träd av äpple, päron, körsbär och plommon. Vår- och sommarblomsplanteringar pryder parken och den är en perfekt picnic-park med sina stora gräsytor och möjlighet till strövtåg i de vackra omgivningarna. Extra vacker är den naturligtvis under den tid då äppelträden står i blom. Museet är öppet sommartid eller efter förfrågan

Tingshusparken ligger i centrala Karlskoga, mittemot kyrkan, och omgärdar stadens konsthall. Huset som idag inrymmer konsthallen var från början arrestlokal till det tingshus i vilket Alfred Nobels testamente vann laga kraft.

Förutom blomsterprakten som under försommaren traditionsenligt består av gula och blå penséer finns skulpturerna Järnarbetaren och Boforsmonumentet av John Lundqvist, bronsbysten föreställande Alfred Nobel av Christian Eriksson samt modellen i brons av Tingshuset, efter en trämodell av karlskogabon Henry Morin. Under hela sommaren domineras planteringen i parken av en rik och mycket uppskattat plantering med sommarblommor i en komposition som förändras år från år.

Ekmansdalen, som också ligger i stadens centrum, var från början en bäckravin. Namnet har parken fått efter garvaren Gustav Ekman, som flyttade sin verksamhet till bäcken 1869. I mitten av 1940-talet gjordes området i ordning som stadspark av dåvarande stadsträdgårdsmästare Carl Fredby. Sommartid hölls ofta musikaliska evenemang på en utomhusscen. Parken rustades upp under 1980-talet, då även bäcken fick en ny fåra, och är nu en blomstrande oas i stadslandskapet. Parken domineras av perenna planteringar och parken kantas av många träd. I parkens södra ände står den K-märkta kiosken från 1946 ritad av Åke Porne. Den utformad som ett litet sexsidigt ’koppartält’, med blå-gulrandig plåtbeklädnad. Från att från början ha varit en sommarservering är den idag en frisörsalong.

I Ekmansdalen står även skulpturen Rådjuret av Arvid Knöppel som tidigare fanns i Tingshusparken men flyttades för att göra plats åt en ny fontän.

I stadens norra del men omedelbart söder om Alfred Nobels Björkborn, hittar man Nobelparken. Den har sitt ursprung i ett bostadsområde som anlades av AB Bofors på 1950-talet. I samband med att bostadsområdet byggdes ritades en park i anslutning till tomterna. Den är långsträckt och är öppen i mitten med alla planteringar av träd och buskar längs parkens sidor. Bakgrunden till utformningen av parken är att den utgör en fortsättning av parken vid Alfred Nobels Björkborn, som syns på andra sidan Timsälven. Det finns en lekplats i parken, medan plaskdammen som en gång fanns är borttagen.

Bofors herrgårdspark och Boåsbergets herrgårdspark
Bofors herrgårdspark och Boåsbergets herrgårdspark är också parker med anknytning till Alfred Nobel. De ägs inte av kommunen, men kan besökas fritt.

Favoritplatsen för många barn i Karlskoga under 1950- och 60 talet var utan tvivel Frödingsparken från 1955. Gungorna, rutschbanan, klätterställningarna och lekhuset med sitt tjärdoftande tak, tillsammans med en frodig grönska, gav parken sin tydliga karaktär. Precis som Nobelparken uppfördes Frödingsparken i samband med att ett bostadsområde byggdes. Frödingsparken byggdes med tanke på barnen. Parkens karaktär var en påkostad lekpark med för tiden många olika lekredskap, organiserad parklek med ett timrat lekhus med tjärat spåntak. Det fanns en kulle för tefatsåkning och en yta som spolades vintertid så att man kunde åka skridskor. När förskolorna blev vanligare och barnfamiljerna valde villor i stället för lägenheter så sjönk besöksfrekvensen i många parker så även i Frödingsparken. Men, just nu pågår ett återuppbyggnadsprojekt för att parken skall bli en härlig park för människor i alla åldrar och även som mål för utflykter för skolor och förskolor.